Författarsamtal med Jali Madi Susso

Karriär

När Jali Madi Susso var ung ville han arbeta, tjäna pengar och hålla på med sport. Han gick teknisk linje på gymnasiet och utbildade sig sedan till IT-ingenjör, utan att riktigt veta varför. Han fick sedan arbete som systemutvecklare, men sade upp sig redan efter ett år, då han inte trivdes med det. I samband med det reste han till Gambia i ett år för att reflektera, gå in i sig själv och komma fram till vad han ville göra. Han tror det hjälpte att göra det, att han fick anpassa sig till andra människor och en annan kultur, som han visserligen var van vid. Hans familj brukade resa till Gambia varje år, därför att hans pappa kommer därifrån. Nu var första gången han stannade där ett år. Det han kom fram till att han ville göra var att skriva böcker.

Nu är det fyra år sedan Madi bestämde sig för att bli författare. Förra året gav han ut sina första böcker. Eid : en festdag, Morfar flyttar in och Skattjakten i Mundu Onak. Dessa var skrivna ihop med hans mamma, Eva Susso. Krigarhjärta är den första bok Madi har skrivit själv och den gavs ut i år.

Man kan säga att Madi följer en tradition inom sin släkt att vara ”grioter” som betyder historieberättare, musiker eller poeter, som bevarar den muntliga berättartraditionen i delar av Västafrika. De reser runt bland byar och berättar om gamla kungariken, ger stöd och råd till människor.

Om Madi skulle välja karriär idag skulle det bli inom litteratur eller musik.

Krigarhjärta

Boken heter Krigarhjärta som en referens till kampsport. Madis pappa hade kallat honom så, som ett sätt att lyfta honom och få honom att följa sin egen väg. För att kunna göra det krävs ett krigarhjärta. Att man aldrig ger upp utan orkar kämpa sig igenom även svåra perioder eller saker i livet.

Med boken Krigarhjärta vill Madi bygga empati, få andra att känna med huvudkaraktären Siddy. Han vill dela med sig av vad han själv gick igenom när han var ung, i form av stress, osäkerhet och grupptryck när han var ute med sina vänner en del kvällar.  Han vill också göra något åt det som händer ”på gatan”, i form av droghandel, skjutningar och våld bland ungdomar, eftersom han ser en ökning av detta. När han själv var ung, handlade det mest om bråk på gatan, men nu har läget blivit allvarligare. Madi vill också ta tillfället att tänka efter och rannsaka sig själv: Varför drogs han under en kortare period till våld och droger eller folk som höll på med det?

I Siddys fall handlade det om att hans pappa gått bort och han därför saknade en fadersfigur eller förebild. Madi hade det bra i skolan och hemma, med närvarande föräldrar under sin uppväxt. Däremot hade inte alla hans vänner det, vilket Madi tänker skapade förvirring, särskilt bland pojkar. Det är från dem Madi hämtat inspiration till Siddy.

När det handlar om droger söker sig Siddy från det, medan det för vänner nog handlade om att göra någonting som de inte fick, att de sökte spänning.

Madi låter det vara öppet om Lucy och Siddy blir ett par efter bokens slut, men både han och en elev tror det. Eventuellt kommer det en nästa bok i berättelsen om Siddy.

Kampsport

Att Madi började intressera sig för kampsport var för att en styvfar till en kompis tog med honom på det. Han tyckte om det och ser kampsporten som en stor anledning till att han är den han är idag, därför att den hjälpt till att bygga hans självkänsla. Madi betonar dock att det kunde lika gärna ha varit någon annan sport också, som fotboll.

Kampsport handlar inte om att lära sig slåss, betonar Madi. I och med kampsporten drogs Siddy och Madi bort från slagsmål. Om det handlade om att slåss på något sätt, så var det under mycket kontrollerade former. I och med kampsporten så fick de utlopp för energin att bråka, men den gick åt till att hitta sig själv, sin självkänsla, disciplin med mera.

Välja väg

Madi tycker att rätt väg i livet är väldigt inåtvänd. Den handlar om att aldrig skada vare sig själv eller andra. Man ska kunna vakna varje dag och ha motivation, inspiration och energi. Man ska inte känna någon press att hitta rätt väg, utan vara öppen och lära.

Han anser att man kan behöva prata om våld, för att välja rätt väg. Han hoppas att Krigarhjärta ska göra att man stannar till, tänker och känner efter, pratar om känslor och varför man mår på ett visst sätt. Han hoppas att det ska göra att en del tar steget och gör en förändring. Vågar berätta sin egen historia, därför att alla har en historia att berätta. Han hoppas att många ska inspireras och känna igen sig i Krigarhjärta. Unga behöver läsa mycket för att ta del av andras erfarenheter och därigenom kunna fatta bättre beslut och tänka om.

Siddy  går igenom en svår period i boken. Även om inte alla går igenom en svår period när de är unga gör de flesta människor det någon gång i livet. Madi tyckte först det var svårt att skriva så personligt som han gjorde. Sedan tyckte han att det gick bra därför att andra skulle kunna påverkas positivt av boken.

Black lives smatter

När Madi och hans lillasyster var små kunde de och deras föräldrar få höra öppet rasistiska kommentarer på tunnelbanan i Stockholm och andra platser. I samma stund som Madi berättde det för oss, kom han på idén att han kanske vill skriva en bok som tar upp rasism. Den skulle handla om hans pappa, från att han flyttar från Gambia till Sverige, och fram tills att sonen Madi föds. Därefter skulle den handla om Madi tills han hittar sin plats i samhället.

Madi själv känner starkt för den delen av sig själv som hör till Gambia, där han har hus och hem, precis som i Sverige. Han är dock svensk och svart, betonar han. Han har i tidigare bokprojekt valt att skriva för en mångkulturell bakgrund. Krigarhjärta kan med fördel läsas av personer med svenska som andraspråk och Madi pratar om hur viktigt det är att som svart se sig själv som representerad i litteraturen. Om man gör det, så innebär det att man har en plats i samhället.

Relationen till sin mamma, författaren Eva Susso

Madi berättar att han har en hälsosam och bra relation till sin mamma, att de reste mycket ihop när Madi var liten. De är snabba på att lösa tjafs som uppstår. När de har skrivit ihop har de ofta lagt upp samarbetet så att Madi kommer med idéer. Hans mamma korrekturläser, lägger till, kommenterar och tar bort stycken. Därefter ses de och diskuterar vad det är de egentligen vill med berättelsen.  Madi skriver berättelsens början och slut. Någon gång däremellan sitter de också och skriver tillsammans samt avslutar berättelsen.

Övrigt

Madi har alltid tyckt om att skriva. Han säger att skriva kan vara ett sätt att komma i kontakt med sig själv, uttrycka tankar och åsikter. Skrivande kan också användas som en form av självterapi. Den första typ av text som Madi skrev var lyrik eller låttexter inom rap. Han uttryckte först vad han tänkte och kände. Efterhand fick texterna allt bättre struktur. Därefter fokuserade han på att utveckla karaktärer och sedan historier som involverade karaktärer.

Det svåraste med att vara författare tycker Madi är att ha disciplin och rutin att skriva färdigt och avsluta berättelser, därför att det är många som vill vara med och påverka hur de blir i slutändan.

Madi tycker om böcker som gör att man tänker om, tänker till eller påminns om någonting. Bland favoritböcker nämner han Siddhartha av Herman Hesse och Alkemisten av Paulo Coelho.

Sporter Madi hållit på med och gillar är fotboll, brottning och kampsport. Han hejar på Hammarby inom fotboll.

Råd som Madi vill ge till ungdomar idag är att: Våga stå upp, säga nej och finna ditt eget värde, så att du inte behöver bekräftelse från andra.

Just nu håller Madi på med ännu en lättläst bok som handlar om en tjej och en kille som blir kidnappade av en speciell anledning och hur de räddar sig själva från den situationen. Den boken kommer ges ut nästa kalenderår. Madi håller också på med en tjockare ungdomsroman.

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Frågor till Jali Madi / Questions for Jali Madi

Frågor för författarsamtal kl. 14-15

  1. Hur blev du inspirerad att skriva den här boken? / How did you get inspired to write this book?
  2. Vad ville du att vi ska veta från boken (moralisk)? / What did you want us to know from the book (moral)?
  3. Hur kom du upp med namnen Krigar Hjärta? / How did you come up with the names Warrior Heart?
  4. Hur tänker du att du kan hjälpa andra genom dina böcker? / How do you think you can help others through your books?
  5. Vad är det i boken som hänt på riktigt? / What is it in your books that has happened in real life?
  6. På vilket sätt kan kampsport (Mixed Martial Arts) leda till något bra? / How can martial arts (Mixed Martial Arts) lead to something good?
  7. Du tar upp både våld och droger i din bok. Har du fått kritik för det? I så fall, vad svarade du? / You address both violence and drugs in your book. Have you been criticized for that? If so, what did you answer?
  8. När du skrev den här boken, hur svårt var det att informationssöka allt och se till att fakta var korrekta? /When writing this book how hard was it to research everything and make sure it was factually accurate?

Frågor för författarsamtal kl. 15-16

  1. Vad vill du som författare med dina böcker? Påverka? Informera?
  2. Håller du på med någon ny bok?
  3. Varför valde du att skriva lättlästa böcker?
  4. När kom du på att du ville skriva för ungdomar?
  5. Blir Siddy och Lucy ihop?
  6. Finns något av dig i Siddy? Hur mycket av boken är baserat på ditt liv?
  7. Har du liksom Siddy någon förebild som förändrat ditt liv?
  8. Vilka kampsporter har du provat?
  9. What influenced you to write about MMA?
  10. Hur tror du den här boken (Krigarhjärta) får människor (läsaren) att kännas?
  11. Har det som händer i boken hänt i verkligheten?
  12. Hur tror du att du skulle göra en bok om händelserna som händer just nu på gatorna? (Not sure if the student refers to BLM?)
  13. Kan du beskriva din identitet?
  14. Vilka språk talar du?
  15. Vilka råd skulle du ge oss ungdomar?
Posted in Uncategorized | Leave a comment

September 16th. Author visit by Jali Madi Susso

Next week, ISGR will be having some author talks by the Gambian Swedish author Jali Madi Susso. This was meant to happen during the spring, as part of the Gothenburg Literature Week (see earlier blog post here). It was cancelled first due to Corona and then because Jali Madi became a parent, but we are very happy that this can happen now instead!

In the morning, Jali Madi will meet LGRP 3 to talk about Skattjakten i Mundu Onak, a fun, fast-paced, fable like story, that is a philosophical reading about life, power and being yourself.

In the afternoon, Jali Madi will talk to MYP 9 about Krigarhjärta : sista ronden, a suspense novel about a frustrated secondary school student, who finds his way out of group pressure and anger through the meeting with a martial arts trainer and a girl he falls in love with. It is a story about civil courage and the parts describing martial arts feels authentic, probably since Jali Madi has trained martial arts himself since he was 16 years old. (For a student opinion, you could read a book review here, by Ruben in 9A.)

Jali Madi has also written the following children’s books together with his mum: Eid – en festdag, about a celebration that marks the end of Lent and is celebrated by both believers and secularized Muslims around the world and Morfar flyttar in, about contact with grandparents, being new in Swedena and arriving here from Gambia.

Posted in Author visits, Book recommendations | Leave a comment

Welcome to ISGR library, Campus Götaberg!

Welcome to a new, fantastic school year at ISGR with its library!

It is very nice to meet you. I hope that you have had a good summer and feel ready and prepared for your studies again.

For you who are new at ISGR Campus Götaberg, the library is situated on the 4th floor in the middle of the corridor in the main building. It is open Monday-Friday at 8-16.

The ones who are working in the library are:

Elin, your librarian and the library assistants Jim (PE teacher), Susan (drama teacher and Peter (Swedish teacher).

To the library you can come to study, check out fiction, nonfiction and textbooks (both phsyical and digital). You can get book recommendations and support in The Information Search Process (ISP) for example formulation guiding inquiry questions and evaluating your sources. You can come to the library to group work, use the digital equipment (computers, chrome books, headphones, printer / copy machine etc.) and use resources to practice your language skills. The library is also arranging events within the framework of Creative School, a cross campus project, supported by the National Arts Council, exhibitions with students’ work, reading challenges, crafts and more.

We hope that you will enjoy your time here!

/Elin, Susan, Jim and Peter

Posted in Availability | Leave a comment

Medborgarjournalistik. Ett krav på större mångfald

Vad är medborgarjournalistik?

Man kan säga att medborgarjournalistik förkroppsligar tanken att ett av journalistikens huvduppdrag är att vara till för medborgarna (Kovach Rosenstiel, 2014, s. 9), i det här fallet alla medborgare, med den mångfald de representerar.

Det finns dock minoritetsgrupper, som exempelvis svarta aktivister, som inte känner sig sedda, inkluderade eller skildrade korrekt av traditionella medier. I det fallet kan medborgarjournalistik fylla en lucka i det lokala medielandskapet, genom att inkludera grupper i nyhetsrapportering och därigenom samhället. Programledaren June Sarpong vittnar om att mångfald inte förekommer i tillräckligt hög uträckning inom nyhetsrapportering: “Sällan har jag befunnit mig i sammanhang i något av länderna [England och USA] där det funnits andra färgade.”

Medborgarjournalistik kan utgöra en plattform mellan medborgare och traditionella nyheter. Journalister går till medborgarjournalistik att få “inside information”, vidga sin förståelse för vad som händer, tips och uppdateringar om exempelvis demonstrationer. Vad är alternativet?

Frilansjournalisten Tabasam Begum berättar i “I was on a British TV diversity scheme – and saw why they don’t change anything” om sina erfarenheter att bli “inkluderad” i traditionella medier, på basis av att tillhöra en minoritet. Han skriver om att bli utsatt för varjehanda fördomar och en känsla av att vara “satt på undantag” eller att inte räknas som kvalificerad nog att få arbetet den vanliga vägen. Han föreslår att det är chefens ansvar att skapa mångfald och om hen inte klarar uppdraget bör chefen bytas ut. Frågan är dock: Hur svårt kan det vara att sätta samman ett genomtänkt, representativt och modernt arbetslag?

Varför finns medborgarjournalistik?

Ett exempel på medborgarjournalistik är Real STL News. De är ett kollektiv av svarta aktivister som blev frustrerade över traditionella nyhetskanalers våldsamma skildringar av protester. Det fick dem att ta steget att nyhetsrapportera själva, trots avsaknad av journalistutbildning, officiella prenumeranter och nyhetskanaler.

Varför behövs medborgarjournalistik? Är det så att traditionella nyhetskanaler inte rapporterar hela sanningen eller att journalister lägger in för många värderingar i sin rapportering? Eftersom journalisters första skyldighet är att rapportera sanningen (Kovach och Rosenstiel, 2014, s. 9), är det senare alternativet troligare.

Värderingar och vilken bakgrund man kommer från påverkar hur man rapporterar och vilka man identifierar sig med. Enligt Kovach och Rosenstiel ska det dock inte styra upptagningen av nyheter eller deras innehåll. I stället ska man skapa “en intellektuellt blandad miljö, där alla håller fast vid journalistiskt oberoende” och deras olika bakgrunder berikar journalistiken (2014, s. 163-164).

Att en grupp svarta aktivister bestämde sig för att start en egen nyhetsbevakning kan dock även handla om hur insatta de är i det som de rapporterar om eller i vilken information de lyckas få tag i, som beror på vittnens villighet att dela med sig av information. I vissa fall kan intervjuares önskemål om information krocka med vilken information den intervjuade är villig att dela med sig av (The handbook of journalism, 2020, s.167).

Frågan är om medborgarjournalistik ska behöva finnas enbart på grund av mångfald? Borde inte mångfald vara en självklarhet inom traditionella nyhetsmedier och arbetsvillkoren vara desamma för människor från vilka sociala eller etniska grupper (Begum, 2020)? En fråga kvarstår i så fall dock i detta sammanhang. Det är hur stor roll expertis eller formell utbildning spelar i förhållande till representation av mångfald (Kovach och Rosenstiel, 2014, s. 161)?

Säkerhet under rapportering

Amir Brandy, medstiftare av Real STL News anser att medborgarjournalistik spelar en viktig roll. Bland annat därför att aktivister har förtroende för honom och hans reportrar och att han ibland får information före polisen:

-Vi kan gå in i områden kända för kriminalitet och brottslighet när traditionell media inte tar sig dit. Vi kan få information när de inte kan. Vi kan även få information när polisen inte kan, säger Amir.

Frågan är till vilket pris? Enligt Reporters committee for freedom of the press inträffade ungefär hälften av alla pressfrihets-incidenter som gripanden och attacker mot journalister och deras utrustning vid protester (2020).

Medborgarjournalistik, sociala medier och källkritik

Många människor inom regionens egen Black community anser att medborgarjounalisterna är trovärdiga nyhetskällor. Real STL News rapporterar via live stream, som utvecklas och går att kommentera. Det är även möjligt att interagera med meborgarjournalist och följa reaktionera på det som händer.

Konsumenter av medborgarjournalistik anser att innehållet är omedelbart, oberoende och ofiltrerat. De är skeptiska till traditionella medier, därför att deras innehåll är vinklat. De anser att medborgarjournalistik tillåter dem att bilda sin egen uppfattning av vad som händer. Frågan är dock om det inte alltid finns en vinkel? Hur kan innehåll annars göras lättförståeligt, begripligt och sättas i sammanhang? Enligt Kovach och Rosenstiel är det vad som skiljer journalister från medborgarjournalister att de försöker förstå och återge korrekt vad människor säger och gör (2014, s. 165).

Referenslista

Drake, Kayla. “‘People Like Me’: Black Citizen Journalists Fill Trust Gap In St. Louis Media Landscape.” St Louis public radio. 24 Jul. 2020.

Begum, Tabasam. “I was on a British TV diversity scheme – and saw why they don’t change anything”. The Guardian, London, Jul. 8 2020.

The handbook of journalism studies. Routledge, New York, 2020.

Häger, Björn. Reporter : en grundbok i journalistik. Norstedts, 2009.

Kovach, Bill och Tom Rosenstiel. The elements of journalism : What Newspeople Should Know and the Public Should Expect. Three rivers press, New York, 2014.

Reporters committee for freedom of the press. Police, protesters and the press. Jun. 2020.

Thorpe, Vanessa. “June Sarpong: ‘BBC gets a hard time but in some ways we’re ahead on diversity’”. The Guardian, London, Jul. 25 2020.

Posted in News | Leave a comment

Tänk om det är tvärtom! : Ett journalistporträtt av Jens Littorin

Jens Littorin är sportjournalist på Dagens Nyheter men har ett bredare och djupare anslag än så. Han är också utrikeskorrespondent och granskar exempelvis korruption. Hans karriär har präglats av kontraster mellan glädje som sporten och en tid i London jämfört med granskningar av tyngre nyheter och samhällsämnen. Genom sin karriär har han burit med sig frågan “Tänk om det är tvärtom!” för att få samt bibehålla perspektiv på det han skriver om.

En tradition av ​Dagens Nyheter

Vi träffas vid Drottningstorget, nära Centralstationen i Göteborg. Då det regnar väljer vi att gå in på Clarion Hotel Post, eller Posthotellet, som det även kallas, för att värma oss i dess lobby.

På vägen dit berättar Jens att han har semester. Annars har han kontoret i Nordstan, ​Dagens Nyheters Göteborgsredaktion. Den består av åtta medarbetare, varav fem journalister och en fotograf har sin bas i Göteborg.

På Göteborgsredaktionen har Jens sportansvar, även om uppdragen varierar mycket. Till exempel har han nyligen skrivit om Mustafa Mohameds sommarprat i P1, hällristningar i Tanum och ett avslöjande av en sponsor för division 1-klubben, Nyköpings BIS. Sedan Corona-krisen har det varit fråga om mycket hemarbete för Jens, i familjens lägenhet i centrala Göteborg och hus i skärgården.

Vi gör entré till Posthotellet och Jens föreslår att vi sätter oss i två bekväma fåtöljer vid ingången. Han visar hänsyn genom att ge mig ett exemplar av​Dagens Nyheter i pappersform och att flytta sin fåtölj närmare mig, så vi kan höra varandra genom bakgrundssorlet.

Jens berättar att hans familj brukade läsa Dagens Nyheter under uppväxten och att det därför kändes som en naturlig fortsättning för honom att sedan arbeta där, som han gjort sedan år 1989.

Några fakta om Jens Littorin
Ålder: 58 år
Intresse: Musik, sport
Nyhetskanaler: The Guardian m. fl. “Den är kritiskt granskande av mycket, vilket behövs inte minst i England, där vissa tidningar kan vara väldigt biased. Då är The Guardian en bra motvikt.”  
Läser helst: Thrillers. Ett tips är spionromanen Munich av Robert Harris. “I själva verket överträffar dock verkligheten ofta berättelsen.”

Allt viktigare att lyfta oförrätter

Sedan Jens började arbeta som journalist har en stor teknisk förändring skett. 

-Idag har det blivit allt viktigare att lyfta oförrätter. att försöka granska att folk sköter sig, att vara med och förändra och påverka det som sker. 

Dagens Nyheter satsar stora resurser för att göra detta möjligt och redaktören stöder sina kompetenta journalister i detta arbete. 

-I och med det får man en balans i saker, säger Jens. 

Jag håller nickande med Jens om att en trygg bas måste underlätta detta viktiga arbete. 

Snabba svängar

Journalister blir allt oftare ivägskickade. Allt färre journalister ska klara av allt fler slags arbetsuppgifter, med en kortare deadline än innan. Om detta tänker Jens: 

-Mångfald är bra, men ställer krav på leverans. 

Med mångfald tänker jag att Jens här syftar på multitaskande. Han anser att det går bra för journalister att ha olika arbetsuppgifter, men att det då är viktigt att de arbetsvillkor som styr dessa är rättvisa. 

Jens berättar om vilka snabba svängar det ibland kan röra sig om, till exempel vid förkunnandet av domar, rapportering av matchresultat med mera. 

För att kunna publicera snabbt, på klockslaget som något är avgjort är förberedelser viktiga. Man kan behöva förskriva nyheter, i flera scenarier, utifrån vad man tror kommer hända, Därefter väljer man den nyheten som passar in.

 Anledningen är att allt måste gå så snabbt. I sportsammanhang händer det även att Jens får kommentera pågående matcher och uppdatera ingressen för dessa. 

Tänk om det är tvärtom!

Som journalist har Jens en rad egna källor, som ofta är centralt placerade och väl informerade. Ju längre tid Jens har på sig att skriva artiklar, desto fler källor hinner han använda. 

Han läser också mycket, då det underlättar arbetet som journalist att vara påläst. Han betonar dock även hur viktigt det är att vara flexibel och öppensinnad: 

-Inom arbetet behöver man vara öppen i sitt sätt att se på saker. Tänk om det är tvärtom, som en kollega till mig brukar säga. 

Jens berättar om hur viktigt det är att alltid viktigt att ha med sig frågan varför man ser på saker på ett visst sätt. 

-Det handlar om att ställa öppna frågor och drivas av kunskap, som gör att man kan ställa de rätta frågorna och nyfikenhet, som gör att man inte slutar ställa frågor.

Något Jens uppskattar är när personer kommer hem från seminarier och konferenser utomlands och hör av sig. Då kan de ofta bidra med ny kunskap och aktuella perspektiv. 

Jens tycker också att offentlighetsprincipen i Sverige är fantastisk, då andra länders arkiv kan vara svårarare att få tillång till, exempel Storbritanniens.

I England och Norge

Jens har arbetat som utrikeskorrespondent först i England och sedan Norge. Tiden i England beskriver Jens som en höjdpunkt i sin karriär. Han har alltid gillat Storbritannien. Där fick han träffa många nya människor. Det var varierande, roligt och glamoröst. Han ger exempel på hur en dag kunde se ut: 

-Mitt på dagen kunde jag träffa en filmstjärna, kvällen gå på en Champions League match, där Arsenal eller Chelsea spelade och morgonen därpå åka till parlamentet för att intervjua en politiker eller skriva någon politisk nyhet.   

Medan Jens var utrikeskorrespondent i London var Gordon Brown premiärminister och Jens berättar om ett tillfälle när han fick komma in på 10 Downing Street och fotografera Mona Sahlin, Sveriges dåvarande partiledare för socialdemokraterna, som var på besök.  

 Sedan 2010 har Jens varit utrikeskorrespondent för Norge. Det föll därför på hans lott att rapportera om det tvådelade terrorattentatet i Oslo och på Utøya år 2011, när Anders Behring Breivik mördade åtta personer med en bilbomb och sköt ihjäl 69 ungdomar på Arbeidernes ungdomsfylkings årliga sommarläger. 

Jens hade semester när detta hände, men behövde då genast rycka in, som ansvarig för att bevaka Norge. Samma kväll som det skedde anlände han till Oslo och bevakade hlea händelsen därifrån. Han gjorde många intervjuer. Nio månader senare skrev han om rättegången och därefter när Breivik stämde Kriminalomsorgen för brott mot mänskliga rättigheter, på grund av situationen i fängelset. 

Jens säger att upplevelserna och arbetet i samband med terrorattentaten i Norge har påverkat honom mycket. 

Vad gör en sportjournalist?

Jens berättar att det funnits stora kontraster i hans karriär, där framförallt idrotten stått för mycket glädje. Till exempel har Jens rapporterat från många av de stora mästerskapen och så många som tio Olympiska spel. Han har även ägnat sig åt grävande sportjournalistik. 

När Jens först började arbeta som sportjournalist fanns det ett romantiskt skimmer över yrket. Han trodde först att det handlade om att åka runt på idrottsevenemang. 

I verkligheten handlade det mer om att träffa nya människor och åka till nya ställen hela tiden. Jens upptäckte också hur viktigt det kunde vara att inte bara rapportera vinster och matchresultat utan också om sportens baksidor.

Arbete mot korruption

Under sin karriär har han arbetat med en rad avslöjanden, bland annat om korruption i form av doping och matchfixning. Dessa ämnen är känsliga ämnen, men trots det har han aldrig blivit hotad, till skillnad från några av hans kollegor. Han har dock fått kämpa en del med att få tag i förstahandskällor, för att rapportera om matchfixning. 

-Vem är brottsoffer där? Jag skulle nog säga att det är spelbolagen som är utsatta för bedrägerier och korruption, men att de sällan vill berätta om det. 

Han tänker att avsiktligt underpresterande oftast heller inte är villiga att prata och kan ha blivit hotade. Ofta är källorna anonyma eller polisutredningar.

Jens anser att manipuleringen av idrott för att vinna har accelererat i Sverige. Det fanns en fixering vid dopning och vinna medaljer, men många hade en naiv inställning till matchfixning. Man trodde inte att det förekom här, men det visade sig vara mycket vanligt. 

-Ett företag som övervakar matchfixning gjorde en undersökning där Sverige hamnade på tredje plats i Europa. Att det fått sådan utbredning tror jag beror på att myndigheter inte förstod när det började hända.

Bakom matchfixning finns ofta kriminella lag och organiserad brottslighet. Jens har skrivit en bok om detta tillsammans med Magnus Svenungsson: Matchfixarna : hotet mot nationalsporten (2018).

Varför fokusera på idrottens baksida? 

Eftersom sportnyheter ofta brukar utgöra ett positivt inslag i nyheterna kan man undra varför deras baksida behöver undersökas?

-Det är för att skydda idrotten förtroendet då korruption skadar förtroendet och trovärdigheten för idrotten. Om några är ovanligt duktiga tror alla att de är dopade, vilket är synd.

Det roligaste med att arbeta som journalist, tycker Jens är när han kan presentera ett eget, djuplodande arbete som han kan stå för och vara stolt över. 

-Det är också trevligt när man får respons därför att man har berört någon.   

Avslutningsvis frågar jag Jens om jag får ta ett par bilder av honom innan vi skiljs. För att få bättre ljus går vi ut från hotellets lobby medan Jens berättar att han också brukar ta ett par bilder i samband med intervju. 

Avslutningsvis frågar jag Jens om jag får ta ett par bilder av honom innan vi skiljs. För att få bättre ljus går vi ut från hotellets lobby medan Jens berättar att han också brukar ta ett par bilder i samband med intervju. 

Posted in Book recommendations, News | Leave a comment

Corona-anpassat läsfrämjande

För barn i åldern 8-12 år arrangeras varje sommar ett läsfrämjande evenemang, som kallas för Sommarboken. Många lokala bibliotek runt om i Sverige deltar i detta. I år har de anpassat sina Sommarboken-evenemang utifrån den rådande Corona-krisen. Stadsbiblioteket, Göteborg ordnar bokcirkel och författarsamtal med mera på YouTube.   

Corona-anpassning

De årliga Sommarboken-träffarna innebär fika, pyssel och samtal om läsupplevelser inne på bibliotek. Nu ordnar en del bibliotek träffar i parker. Andra bibliotek sätter upp tipspromenader, som kan vara kring hela samhällen. Det förekommer workshops med konstpedagoger, författare med mera.

— Biblioteken har behövt samverka mer med andra aktörer i samhället, för att Sommarboken ska ske, berättar Katarina Larson, projektledare och koordinator för Sommarboken. Eftersom många barn tillbringar mycket tid hemma är Sommarboken viktigare än någonsin.

Barnbibliotekarie Johanna Johansson, berättar att de på Göteborgs Stadsbibliotek arbetar mycket med temat. Hon tänker att Sommarboken betyder mycket för barnen:

— Det hjälper till att hålla läsning vid liv. Barnen får material, som är bara för dem. Det är roligt och ger lustfyllda sommarvibbar.

Några av de största utmaningarna Katarina Larson och Johanna Johansson ser är att anpassa Sommarboken tillräckligt bra för målgruppen och att nå ut med information till alla om att Sommarboken händer, både digitalt och i staden.

Årets tema och ambassadör

Årets tema för Sommarboken är Genom portalen och ambassadör är fantasyförfattaren och TV-personligheten Ylva Hällen. Ylva menar att vi upptäcker portaler när vi behöver dem. Det kan vara portaler till fantastiska världar eller till att bli någon annan än vi är.

Anmälan och deltagande

Sommarboken pågår ca 15:e juni till 30:e augusti. Det finns inga krav, men barn som deltar får gärna läsa eller skapa. Katarina Larson säger också att det är viktigt att barn får träffa bibliotekarie.

Pyssel och tävlingar

Många bibliotek ordnar pyssel i anslutning till Sommarboken. Johanna Johansson säger att det inte bara är fokus på läsning utan även skapande. Barn får skriva, måla, fota eller filma sina egna Genom portalen-berättelser, som de kan tävla med för att vinna bokpaket.

Källförteckning

Ahlqvist, Lisa. “Ylva Hällen: ‘Jag älskar att kunna fly till en annan värld ibland’.” Författare, Barnens Bibliotek, 2020, www.barnensbibliotek.se/F%C3%B6rfattare/H/YlvaH%C3%A4llen/tabid/1496/Default.aspx.

Larson,            Katarina.         Sommarboken 2020,   Kultur i           Väst, 7          Feb.     2019, http://www.kulturivast.se/sommarboken2020.

Larson, Katarina. “Vad är sommarboken?” Sommarbokens hemsida, Barnens Bibliotek, 2020, http://www.barnensbibliotek.se/Sommarboken/tabid/538/Default.aspx.

Wästlund, Elin, and Johanna Johansson. “Sommarboken.” Personlig intervju. 25 Jun. 2020.

Wästlund, Elin, and Katarina Larson. “Sommarboken.” Telefonintervju. 26 Jun. 2020.

Posted in Events, Featured authors, Holidays, Literacy rights, Reading comprehension | Leave a comment

ISGR Summer Reading Challenges

ISGR  library has put together some summer reading challenges for those students who want. Those are meant to give you reading tips and be fun, but also to both keep and develop your literacy skills during the summer vacation.

If you complete four of the five reading challenges, you are allowed to choose a new book from the library, that will be your own to keep.

1.) Read or listen to four books of your choice (fiction, easy readers, audio books, non-fiction, comics, audio books etc.).

Tip! ISGR library got summer loan of books until August 31st.

2.) Fill in reading forms for the four books you have read.

3.) Do two of the three following challenges: book bingo, illustration challenge or quiz.

4.) Hand in the completed reading forms and challenges to your librarian Elin, no later than August 31st. After having done so, you are welcome to choose a book for free from the ISGR library.

Here is the form for  ISGR Summer Reading Challenges

If you have any questions, please feel free to contact your librarian Elin: mail-address: elin.wastlund@staff.isgr.se, phone number: 031-7089206.

Have a wonderful summer reading!

Posted in Literacy, Reading comprehension | Leave a comment

Sculptures of places and paraphrases of famous art works. LGRM 9

During the spring, all students in LGRM 9 have been working on sculptures of places and paraphrases of famous art works. They have done so in art class, with their teacher Jennifer Hawkins. The ISGR library has got the honor of exhibiting some of the sculptures and paintings.

Many of the sculptures have been made in clay, with innovative solutions for example to make characters stay in certain positions. Some have been based inspired by movies.

The paraphrases of famous art work have been very creative and attention attracting, because of being unique and well composed. If you would be interested in reading about any specific artist, art movement or how to do image analysis, you are very welcome to borrow books on those topics.

 

 

Posted in Exhibitions | Leave a comment

Creative school, What is it?

Creative school is a program ISGR (International school of the Gothenburg region) is a part of. Its events include author talks, workshops, and special days and weeks.

Image | Posted on by | Leave a comment